3+3: ett fall och en lösning

Gått in i sommarträningsmode med en avstickare till gotland på bröllop, men fick några finfina pass där oxå. Blev framförallt presenterad för cykelsporten när jag sista dagen fick låna en racer och glida fram på smala asfaltsvägar kantade av sommarblomster. Såld. Funderade allvarligt på att få tummen ur och köpa en cykel i veckan. Drog upp till Sälen för träningsläger som inleddes med dimma men ändå roliga träningar. Läste PM till 3+3 tävlingarna och insåg att det helt plötsligt fanns möjlighet att vinna en cykel. Var dock helt ur balans mentalt fredagkvällen och lyckades genomföra något av det sämsta ol-lopp jag gjort på lääänge. 

så här kan man göra men det är inte rätt...

Sprang bra till ettan men sen blev det osäkert och onödiga snedsteg till 2an och 3an. Hittade bättre flyt sen och tyckte att jag sprang rakt mot 6an. Sprang rakt gjorde jag men en kurva för långt ner. Fattade ingenting när jag spikade en kontroll som inte var min. Hade ingen riktig energi att reda ut det på ett bra sätt utan härjade runt i det mycket svårlästa området i över 5 minuter. När jag väl fick fatt på min skärm hade stressen lagt sig i huvet och inga av de restreande sträckorna genomfördes enligt någonsomhelst plan. Vid målgången blev jag bara så arg. Över 6 minuter efter och den där cykeln la jag bakom mig. Men det värsta var ändå att jag genomförde loppet så dåligt när det egentligen var en fin bana och svåra kontroller vilket jag borde ha njutit av. Hatar att med egen maskin förstöra nöjet med orientering. Surade rejält hela kvällen för att få det ur systemet och skrev sent innan sömnen en plan för dag 2: 

Och sen gjorde jag följande: 

doin my thing...

Dvs tog vara på den fantastiska möjligheten att få löpa en rejäl långdistans i fantastisk terräng med en kropp som är fri från allvarliga skador och ett huvud som är utvilat nog att fokusera fullt ut i 81 minuter. Och det är lopp som detta som för mig gör all träning värd. Oavsett om det är VM eller DM. Att få springa i ett flow av koncentration i krävande terräng tekniskt och fysiskt - hela loppet. Så fantastiskt att man glömmer hur ont baksida lår gjorde på väg till k11. Det är till och med härligt att tänka på efteråt - för det ingår liksom i paketet. Resultatmässigt då? Ja i det rus jag har varit efteråt av bara själva loppet så är ju resultet egentligen ointressant men då jag helt plötsligt vänt på steken (vunnit etappen med 6 min..) och var i totalledning inför sista dagen ville jag ändå göra mitt yttersta för att faktiskt inte kollapsa i nån cykel-pris-nervositet (vilket har hänt förut). Så tittade mycket på kartan från de första etapperna och konstaterade att sista etappen troligen skulle ha samma start som e2 och gå i den vita skogen som var lite mer lättorienterad. Så förberedd var jag åtminstone.

slutet gott...

Sprang till starten och såg bara Bianchicyklar överallt.. på taket av varenda parkerad bil (hallucinationer..).. men var noga med uppvärmning för att låta blodet skölja bort adrenalinet. När jag fick kartan och såg att k1 +k2 var på i princip samma ställe som dagen innan samt att mina tankar om banläggning stämt bra fick jag snabbt upp farten och kom in i loppet. Gjorde en liten miss till k3 men redde ut det snabbt. Sen blev det mer en kamp mot kroppen som inte alls var pigg efter långdistansen. Upp till k6 var det en ren pärs och att få ta "backen" igen mott k9+k11 var väl inte drömscenariot för låren. Men höll tankarna i styr och fokuserade på uppgiften och kunde med en något svag spurt ändå plocka hem totalsegern tryggt. Och därmed en Bianchicykel. Som Emma J twittrade till mig "en kompensation för korven du fick på natt-sm" och jag kan inte mer än hålla med. Alla orienterare vet att vi inte blir rika på denna sport men ganska ofta undrar man i vilken bortglömd byrålåda arrangörer hittat priserna de delar ut. Ibland är det rent av pinsamt. Då får passa på att njuta av att både ha fått löpt superfin orientering och dessutom blivit belönad. Tack Malungs OK!

Har efter tävlingarna hunnit lära mig 3 nya Single ladies åttor, på hemvägen hunnit med att våtvästa med min marathon-vän Josefin, kolla in familjens eventuella sommarstuge-köp, och väl i gbg live-kommentera Linas vm-ryck, återväcka mina växter från det döda och löpa en "vm-sprint". Framöver blir det höjdpunkter som wetvest i gbgs skärgård för icke-vm-löpare, Grill-OL, OL+Womens Euro-pepp (Ljungskile torsdag!!), mossfotboll, massa distans, Hallands+fotbolls-EM nästa helg och .... ja hänga framför GPSen från Voukatti. 

Har du inte lyssnat på Liv Strömquists Sommar i P1 så GÖRT!!

...och lite mer för oss med en inre och yttre djurdräkt: