måndag 29 april 2013

skogsligans premiärhelg o WOW-peppen!

ett mess på fb från en gammal bekant gjorde min uppladdningsfredag totalfylld av allt annat än orienteringstankar. jag var helt uppe i varv i flera timmar med funderingar om "hur vi gör orienteringen till en inkluderande sport" vilket den på många sätt inte är idag. förhoppningsvis kommer jag skriva ett brinnande inlägg om detta senare men ni kan ladda upp med detta så länge: Sexualitet- en känslig fråga inom idrotten av Anette Önerud.

efter att ha djupandats några gånger så somnade jag iaf väl omhändertagen i familjen Janssons hus. lördagmorgon tog jag en promenix till en kulle och tittade på våren, schlätta och andades lite till. sen var det dags för långtävling i Tibroskog. jag hade svårt i början att läsa kartan, va som var upp och ner, vilket ledde till en lite defensiv inledning. sen gick det bättre men sprang nedanför jätteåsen en stund mot 4an vilket var ett  tidstapp då jag efter bara en liten bit ändå fick kliva upp för den pga bräsk. fjärilen gick ganska hyggligt, jag hade sällskap med Ines på den långa, men sen blev det ensamlöpning resten av banan. och efter fjärilen var karaktären mer "springa fort som fan". jag försökte trycka på men blev ganska trött och vimsade lite på några sträckor tyvärr där jag borde ha minimerat tidstapp istället. men kämpade mig runt till en hygglig 14e plats. borde kunnat optimera orienteringen bättre, särskilt när jag vet jag får kämpa med löpsträckorna. men men.. positivt att jag inte gör några stora misstag alls utan attt det snarare handlar om förfining. låg sen utslagen i vandrarhemssäng i 3 timmar. orkade inte ens åka med och äta. fick pizzan hemleverad. och daimtårta på det.
I vanlig ordning ger jag "plågad" ett ansikte (Foto: Mats Lindqvist) 
den vackra omgivningen på röda stallets B&B vägde tyvärr inte upp frukosten med cornflakes som enda alternativ för nötallergiker. jag köpte nån slags gel på tävlingen att äta innan. såg mer ut som leksaks-slajm än mat, men gick ner. startade sist och Per Forsberg sa när jag sprang ut att "Simone springer i elitserien och de andra i superettan" (detta fanns ju faktiskt inget belägg för - eller hur Tove?!). jag försökte fokusera på mitt istället. fick ettan ok men kände en viss stress ut mot 2an. kunde inte riktigt välja stråk och bara sprang -mycket dålig taktik.... läste in mig efterhand men kontrolltagningen blev osäker och jag bommade nån minut. fortsatte på det inslagna spåret av att titta på kartan men inte LÄSA den. samma osäkerhet mot 3an, 4an och 5an och sen släppte det lite och jag orienterade bättre ett tag. för att sen åter bli trött och vela på väg mot 15e. borde varit distinkt på vänstervägvalet från början. plockade gröna kontrollerna 16-17 ganska bra men smygande och sen försökte jag blåsa på. tog troligen fel (vänster) vägval till 19e men det bästa i helgen var ändå att efter k18 bestämde jag mig för att springa på. hade i åtanke lördagens tidstapp på slutdelen. nu var det mer "ok , det är bara löpning kvar, då får jag väl löpa då". detta, och min fina hejarklack vid mål,  pushade in mig på topp10-listan (trots att Per Forsberg redan annonserat att ingen mer skulle kunna det) och gör mig framförallt nöjd med min inställning - det va liksom riktig prestationsutveckling in situ.

GPS från helgen finns här:

annat glatt: förutom Beyonce så blir det Way out west i år - PEPPEN!!!!!!


och då har jag inte ens nämnt the knife...åh hjärtat brister redan.

torsdag 25 april 2013

sm, sm och kåsjön runt!

Bronzy!!! foto: mats lindqvist
som vanligt var jag nervös men peppad på en av mina favorittävlingar: Natt-SM förra torsdagen i Floda. jag höll hygglig koll på kompassen i början som jag bestämt mig för och fick de luriga kontrollerna i den småtäta skogen ganska bra. kom ifatt en del tjejer och fick med en bakom ut på långsträckan. blev lite stressade av detta tyvärr och tittade för kort på alternativen, men valde iaf vänster. blev lite bökigt då jag styrde rakt genom ett grönområde och sen var rätt osäker i den vita skogen. liksom pustade ut när jag nådde stigen efter vad somo kändes som en evighet. tyvärr plockade jag med detta lite stressade beteende fortsatt på nästa långsträcka till 8an. för stressad ut, tog dock i mitt tycke rätt beslut om att gå ganska rakt på, men slarvade sen på andra halvan av sträckan och bökade runt i grönområden helt i onödan. hade dock bra riktning in mot kontroller och gjorde egentligen inga kontrollmisstag innan 12an (men fel vägval till 11an oxå... suck =) där gick jag i banläggarfällan att gå rakt på och fick såklart inte reflexen (vänster skulle man ju gått!!!) men då drog jag direkt ut och studsade mot stigen - en bra bomtaktik! så det blev bara minutens bom. sammanfattningsvis är jag nöjd med mitt genomförande in mot kontrollerna, jag var där fokuserad och gjorde det mesta rätt, på vägvalssträckorna finns övrigt att önska men jag höll ändå ihop hyggligt och kämpade när jag sprang fel. jätteglad att jag ändå behärskar nattorientering såpass bra och det räckte till medalj igen. hurra!

resten av helgen bjöd på sprint som inte varit mitt fokus i år. har genomfört typ 2 träningar sen årsskiftet. men det är ju kul att springa det - så mitt mål var bara att försöka ha så kul som möjligt. kvalet va inte kul. helt utan fokus, ingen framförhållning och var på vippen att bli diskad då jag läste kartan istället för att se upp för förbjudna snitslar. men efter att ha ältat det hela nån timme så la jag det bakom mig och riktade blicken mot målet "ha kul". således kopplade jag greppet om min egen prestation och  löpte finalen med glädje och fokus.
orkade inte ta rätt beslut på varje sträcka men gjorde åtminstone hälften rätt! så nöjd 12a är inte ofta man är! riktigt imponerad av Helenas lopp - inte många misstag där inte.
lånat denna från JFoto på fb - hope u dont mind?! blev så glad att finna en bild på mig där det åtminstone ser ut som jag springer =)
har även hunnit med det beyktade "Kåsjön runt" (vid vår klubbstuga) i tisdags, typ 7,2 km på liten stig/stor stig/väg måttligt kuperat. efter att ha löpt för SAIK sen 2009 kan man tycka  att jag borde hunnit med detta tidigare men det har liksom kommit fel i mitt schema varje gång. nu var det dock dags. jag limmade Vidars rygg hela tiden vi sprang i skogen, men när vi kom ut på vägen med 2km kvar så gled han lätt som en plätt ifrån. jag bet ihop och kämpade med mina dubbar på asfalten men guuu så tufft det var. sen blåste det härjigt längs Kåsjöns östsida så de sista minutrarna var ren plåga. MEN jag tog mig runt på pers då såklart (bästa med "första gången"!!) 32.22. ca en minut efter Emmas damrekord som sattes i maj 2010 - så där finns nåt att sikta mot (med tanke på att jag avskyr sådana här pass är det skönt att jag har en selektiv hjärna som efteråt bara "aah nästa gång då ska jag satsa på rekord" liksom...).
Så här går den!
annars kanelbullsladdar jag mest inför alla stortävlingar. gäller att götta sig mellan varven =)

onsdag 17 april 2013

NSM 2003 nattsprint -chalmers

letade igenom mitt arkiv och fann NSM nattsprinten från 2003 (chalmers), så i ett försök till fair play anda lägger jag ut kartan här, på twitter och bloggen. 



ultralång-sm

efter att ha släppt in glädjen i tanken på orientering igen så skulle det avverkas 15km landvetterterräng i söndags. starten gick, klungan löpte iväg väl samlad i ett, till en början, behagligt tempo anfört av tove och helena. kom lite efter in mot ettan då jag ville checka kartan en extra gång. nerfrån den kontrollen var det sen mycket brant. det blev trångt  med folk så jag bara chansade ner och tänkte " ja nu finns risken att inte komma runt banan" (samma brant slog lina strand axeln ur led). väl nere så var helena och tove spårlöst försvunna. "tåget gick" är väl mest passande för denna händelse. lite synd att det blev så abrupt för jag hade vid detta laget ett bra steg fortfarande men när jag kom in i fjärilen fick jag helt egen gaffel och förmådde inte att hålla samma tempo som dagens giganter, dock orienterande jag ok. ut från fjärilen så visste jag inte mycket om läget i loppet utan fortsatte enträget på egen rutt. blev osäker in mot k12 och då kom en massa folk från annat håll. velade med långvägvalet ända ut till jag nådde vägen och tänkte att rakt på eller vänster måste funka bäst. insåg vid detta lag att minimera stigning där det går var viktigt då banläggaren verkligen inte sparat på back-krutet. drog iväg vänster på vägen strax bakom lina strand som dykt upp. hon svängde dock av tidigare än jag tänkt och jag hann dra tanken "ska jag hänga på?" ett antal varv innan jag beslöt mig för att hålla min plan. ute på vägvalet var det dock rätt bökigt vid sjökanten och efter fältet jag stigen upp tidigare än planerat då jag tyckte mig finna ett bra stråk mot stora mossarna. här slängdes jag ett tag mellan hopp och tvivel då jag började bli trött, var ensam och det var knöligare än beräknat. väl ute på mossen var det dock racer-före och jag löpte på. såg helena komma från 17e kontrollen på långt håll, men hade redan räknat med  tapp emot henne och tove så jag bara fortsatte göra mitt jobb. framme vid k13 så kom jag in strax efter lina strand och blev ordentligt peppad av tanken på att jag löpte tillräckligt fort själv så länge. "om jag springer diamanten bra så kan jag tajma henne ut på nästa långsträcka" var min omedelbara tanke. sagt och gjort. ut från 18e var vi så jag, lina och fanny g på släp, vilket passade mig utmärkt i detta skede. jag och lina drog växelvis resten av banan. jag hade perioder här där jag kände mig ömsom pigg och ömsom riktigt trött. därav blev tempot lite svajigt men höll orienteringsfokuset skärpt. jag insåg att det skulle bli tufft om vilken placering vi än skulle spurta om och började ana att det nog var ett brons det gällde. så vid näst sista anförde jag upp mot en liten höjd men kom mitt på kontrollplankan, medan lina gled upp på min högra sida och fick stämpelenheten före. så sen var det tyvärr inte mycket för mig att göra utan att hänga på in mot spurten. jag menar inte att jag gav upp - men jag var trött och hade behövt en lucka för att klara en av sveriges vassaste spurtare.

trots det oglamourösa i en 4e plats så är jag nöjd med loppet. glad att jag hänger med fysiskt när jag går själv i tuff terräng (och har jag inte direkt formtoppat....). och jag hade roligt även sista halvtimman, det är så kul att kunna löpa med samtidigt som mot sina vänner. det blir spännande på ett sätt som känns bra i magen.

grattis till tove som var outstanding (svårt att se nån i världseliten som slagit henne i det loppet) och helena och lina!


lördag 13 april 2013

jag fick feeling..

...redan som riktigt liten. i plural. sen dess har jag i snart 31 år levt ömsom i kontroll och ömsom som slav under dessa. ibland har jag gått runt med en tomhet i bröstet som känns vidrig, ibland har jag varit i sånt lyckorus att inga droger kunnat toppa det. och jag har aldrig nånsin kunnat/haft en vilja att dölja det jag känner. jag önskar inte att det varit annorlunda, men både för mig och omgivningen kan det bli påfrestande att hantera denna ständigt pågående berg-o-dalbana. och självklart för att en stor del av den resulterar i en enorm självcentrering där jag analyserar mig och mina tillstånd i tid och otid i offentligheten, över telefon, i sociala forum...på denna blogg... yadiyadi.. det är er är att ett sätt för mig att hantera. att kanalisera ut det jag känner för att lätta på trycket från en bröstkorg som kanske håller på att "sprängas" av kärlek eller nåt dåligt.

(i kategorin "igenkänningsfaktor" - den bästa musikvideon som gjorts)

ett bra sätt att inte hinna känna efter är att jobba. det gör jag inte i år. jag tränar bara. således har jag upptäckt att jag helt plötsligt hinner tänka så mycket. vilket försatt mig i en helt ny sits inför vårsäsongen. istället för att vara sliten av alla fältjobb som i vanliga fall drar igång nu så är jag fräsch i kroppen men NERVÖS. istället för att veckorna bara försvinner bort i resa-jobba-hotellnatt-provtagning-träning i nån håla-hotellnatt-resa osv så finns nu tid och luft att andas helt lugnt. vilket borde göra mig helt lugn. men istället har en nervositet smugit sig på den sista veckan som till slut resulterade i en obehaglig tomhetskänsla och nära-gråten-tillstånd.

nu har jag ju levt med mig själv ett tag så jag vidtog åtgärder:
ringa runt och älta av mig, dricka kaffe, äta choklad, öva på single ladies koreografin, rita karta, skippa träning och gå på konsert istället.

idag lördag så har det liksom lagt sig och äntligen har tanken "det blir kul imon" kommit tillbaka. så. 14,8 km landvetterterräng blir bara en njutning dårå =)

(tack ALLA som orkade lyssna på mig i tordags eftermiddag)

måndag 8 april 2013

landslagssamling GBG

övning inför säsongen...

fredag 5 april 2013

det kom en karta med posten...

 oktober....

 


...are u in or out?