petad...

..eller "somliga löpare är givna i truppen tack vare tidigare internationella meriter"

Sen 2008 har jag försökt slå mig in i landslaget på olika sätt. I början fick jag oftast nobben för att jag var "för gammal" enligt dåvarande ledningens syn på saken. Sen har det med ledarbyte ändrats en del och nästan uteslutande handlat om att ha internationella resultat. Så tillslut blev jag så bra att jag 2014-2015 levererat internationella resultat. Och trodde i min enfald att de skulle fortsätta gälla. Kan väl känna lite såhär - aldrig förr har en pallplats på världscupen varit så lite värd. Och i och med att den inte räcker till för att va bland de 8 i Sverige som löper om en VM-medel-plats kan man nog räkna bort den helt i framtiden. Det som jag fick ut av Tasmanien rent OL-karriärsmässigt var alltså enbart en skadad fot. En skadad fot som fått min vårsäsong att bli alltför svängig för en kropp som behöver löpkontinuitet för form. Kände ändå i fredags att det fanns nåt där, att löpningen var på intågande för medeldistans. Sen va det ju synd att jag och kartritaren tycker väldigt olika, men lika synd att jag inte hunnit springa till mig en trygghet med tekniken, troligen pga för få OL-pass med nya dåliga kompasser som satt griller i mitt huvud. Nu trodde jag ändå att jag hade mina fina resultat med mig, så det för en gångs skull va ok, men jag är inte "somliga". Jag var alltså den enda som var med i truppen till Tasmanien som lyckades springa mig ur truppen

Ja, jag låter bitter och det är jag också, men framförallt ledsen för att jag i naivitet uppenbarligen missförstått spelreglerna. Jag har inget emot observationstävlingar - det är och förblir en av de ytterst få chanserna för folk utanför landslaget att slå sig in - and believe me I've been there - det är bara det att de nästan aldrig vägt tyngst för uttagning i slutändan. .

Nu väntar en fot-operation, rehab-sommar och därav en osäker OL-framtid. Pga foten. Motivation att löpa orientering har jag, men ork att bli petad (vilket statistiskt sett för mig är en stor risk) - vet ej.

Här brukar komma käcka passningarna från landslagsledare samt andra überlöpare som oftast låter "det är bara att knyta näven och komma igen". De kommer oftast från personer som inte har en aning om hur det är att bli petad 1-4 ggr per år.

Så för dig som läser denna blogg och på nåt sätt vill erbjuda support - skippa den meningen åtminstone en månad framöver - och sällskapa mig istället på ett rehabpass i sommar.

ps. Jossan jag är verkligen glad för din skull, så värd. ds