Running Ethiopia part 1

Tillbaka i Addis den 1 mars. Åter sliten av flygresan men mycket bättre förberedd denna gång och däckade i 2 timmar på förmiddan i Kristins nya lägenhet i Cherkos sub city. På eftermiddan drog vi direkt till Debre Zeit, nån timma sydöst om AA, för att fira våra 30årsdagar+jul på Kuriftu Spa Resort. När vi klev in i vår "Lake view" hut så var det riktig smekmånadsstämning då hela rummet var överdekorerat med rosor samt handdukarna i badrummet vikta i ... jaa see for your selves!

kratersjöutsikt

romantik......???? =)

Stället visade sig va mycket fint och trots en viss temperaturökning gick det bra att löpa här på morgonen. Skönt att också inte starta träningen så högt denna gång (bara 1900 m ö h...). Spenderade hela helgen där och försökte acklimatisera mig samt hänga vid pool, äta vid kratersjön och få massage. Ja inte dumt alltså. På söndagens morgonlöp träffade jag en gubbe som såg vid första anblick rätt sleten ut men när jag sprang emot honom sken han upp som ett ljus och ropade till mig "What makes us run? Power (och pekade på sitt bröst) or God (och pekade upp i skyn)?". Jag ropade tillbaka "Power!" och han replikerade "God!" och så skrattade vi. Fint!

Väl tillbaka i Addis så har jag haft ett annat upplägg för träningen denna gång. Jag har genomfört distanspassen uppe på Entoto Mt (2900-3200 m ö h) och löpt lite fart nere i Addis istället (2400 m ö h) på gym. Det har denna vecka kännts mycket bättre i kroppen än januariresan. Antagligen för att jag denna gång var friskare när jag åkte ner men också tänkt lite annorlunda. Fortfarande blir jag väldigt allmänt trött uppe på berget men kan hantera det bättre - men har såklart ramlat och slagit mig blodig även denna gång =). Ska veckan som kommer få till även nåra fartpass uppe på Entoto då jag ändrat min resplan och stannar till den 17e mars.

Nya bra grejer denna resa:

• Kristin har inrett sin takterass och den är helt fantastisk att yoga/sitta/äta på. 
• Vi har fattat att Gion hotell är POOLEN i denna stad. 50 meters utomhusbassäng som är djup hela vägen (wetvest!!) och matservering direkt till din solstol. Vegetable cutlets för typ 30 Birr (dela i 3!). Som att va lite på charter mitt i stan och dessutom lokaliserad en bit bortanför stora vägar omgiven av lummiga träd och buskar - så ingen känsla av trafik och buller är närvarande. 
• Mexican Family resturant ligger på 10 minuters gångavstånd från nya lägenheten och där finns både snabbt internet, god vegetarisk mat och Guava jos. 
• Hittat ett till bra gym - Bole rock gym, som har fungerande crosstrainers och tv-apparater som kör MTV africa eller nåt sånt. Och dessutom har aerobicspass varje dag - (Lina B tänk som  spinningpasset fast aerobics.. ) som är likt Friskis fast på speed, liknar mer snabb streetdance i mina ögon. Smurfversionen av eurodiscohits!
• Det är jordgubbssäsong. Behöver ej kommenteras vidare.
• Rozas massage ställe i närmaste höghuset. 175 birr o himla bra.
• Kristin granne David ställer upp och löper med mig på Entoto - och gör det med den äran. Verkar piggare än mig men jag har lyckats knäckt honom i backlöpning åtminstone =).
• Sett babianer på Entoto! Häftigt och läskigt!

nöjd takterass-hyresgäst

årets yoga-ställe?

fejkad vart-ska-vi-löpa bild

3 veckor av liv på entoto

wetvesten - en vän i viken på Gion!

Igår sprang jag, Kristin och Carro (Kristins arbetskamrat+granne) Women 5K i centrala Addis. Att det går av stapeln denna helg är såklart kopplat till 8e mars och det hela va en grym tillställning med 10 000 starka brudar som löpte eller gick runt banan med start och mål vid Atlas hotel. Jag själv var ganska nervös innan då jag inte visste riktigt va som väntade fysiskt. Trots att jag i veckan innan löpt intervaller på band i Addis så är det svårt att veta hur jobbigt det kommer bli. I alla fall var jag stursk och ställde mig längst fram i motionärsledet brevid ett antal iförde glamoursolglasögon (elitlöparna startade 20 m framför oss andra och där hade man inte platsat... =). Började fundera på om det var några här som skulle springa på alls. En pepptjej ställde sig på en scen vid starten kl 8.55 och började skrika saker i en mikrofon till musik - och vi bara tjoa med. Helt plötsligt gick startskottet och jag det bar iväg. Och jag tänkte "spring inte för snabbt i början". I princip alla (utom jag som fick en i XL) motionärer bar den officiella W5K t-shirten i ljusgrönt (till skillnad från eliten som körde löpställ) så jag fick en bra överblick av fältet och insåg snabbt att de flesta i ljusgrönt inte skulle springa fort. Vid 1 km var vi bara en handfull löpare tillsammans i ett utsträckt led (eliten hade redan akterseglat oss). Jag kollade klockan  - 3.57, "lagom start" tänkte jag "bara att öka lite".

Det va ganska skönt ute då solen inte hunnit värma upp stan ännu så jag hade inga problem med värmen. Men efter ha passerat 2 km på mycket sämre tid så började jag fundera lite (kollade i efterhand och kilometermarkeringarna var väldigt skeva). Försökte trycka på men det är helt enkelt - inte enkelt att löpa här. Känslan var: handbromsen i. Inte att jag kände mig dödstrött men att steget liksom inte blir snabbare. Såg lite publik, några elitlöpare som gett upp längs vägen och funktionärer men annars var det sparsamt med folk ute i morgonstunden. Svängde norrut för de sista 2 kilometrarna och det började bli jobbigt. Men jag hade en etiopisk tjej att fightas med de sista 5 minutrarna så det var kul trots att jag totalt stumnade. Inne på upploppet så var det faktiskt en som ropade mitt namn. Gick i mål på 21.30. Har man någonsin löpt så sakta? Det kändes som en evighetstid och den underliga känslan av att ändå inte lyckas ta ut sig. MEN jag var nöjd ändå för det va kul att testa - nu vet jag vad som gäller inför nästa race i Addis. Det kräver träning och pannben.

Det var min bekant Yannis som jag mötte på Yaya som hejade på mig Ska försöka åka till honom i Kotebe och träna i veckan - han gör ju 1.04 på halvmaran så det ska väl va ok sparring? Carro och Kristin kom i mål välbehållna på bra tider och sen hängde vi kvar på folkfesten en timma för att också få en skymt av Haile Gebreselassie och Meseret Defar - vilka båda va om möjligt finare i verkligheten än på bild!

ja va ska man säga..

we are all the winners.....