ett mess på fb från en gammal bekant gjorde min uppladdningsfredag totalfylld av allt annat än orienteringstankar. jag var helt uppe i varv i flera timmar med funderingar om "hur vi gör orienteringen till en inkluderande sport" vilket den på många sätt inte är idag. förhoppningsvis kommer jag skriva ett brinnande inlägg om detta senare men ni kan ladda upp med detta så länge: Sexualitet- en känslig fråga inom idrotten av Anette Önerud.
efter att ha djupandats några gånger så somnade jag iaf väl omhändertagen i familjen Janssons hus. lördagmorgon tog jag en promenix till en kulle och tittade på våren, schlätta och andades lite till. sen var det dags för långtävling i Tibroskog. jag hade svårt i början att läsa kartan, va som var upp och ner, vilket ledde till en lite defensiv inledning. sen gick det bättre men sprang nedanför jätteåsen en stund mot 4an vilket var ett tidstapp då jag efter bara en liten bit ändå fick kliva upp för den pga bräsk. fjärilen gick ganska hyggligt, jag hade sällskap med Ines på den långa, men sen blev det ensamlöpning resten av banan. och efter fjärilen var karaktären mer "springa fort som fan". jag försökte trycka på men blev ganska trött och vimsade lite på några sträckor tyvärr där jag borde ha minimerat tidstapp istället. men kämpade mig runt till en hygglig 14e plats. borde kunnat optimera orienteringen bättre, särskilt när jag vet jag får kämpa med löpsträckorna. men men.. positivt att jag inte gör några stora misstag alls utan attt det snarare handlar om förfining. låg sen utslagen i vandrarhemssäng i 3 timmar. orkade inte ens åka med och äta. fick pizzan hemleverad. och daimtårta på det.
I vanlig ordning ger jag "plågad" ett ansikte (Foto: Mats Lindqvist) |
den vackra omgivningen på röda stallets B&B vägde tyvärr inte upp frukosten med cornflakes som enda alternativ för nötallergiker. jag köpte nån slags gel på tävlingen att äta innan. såg mer ut som leksaks-slajm än mat, men gick ner. startade sist och Per Forsberg sa när jag sprang ut att "Simone springer i elitserien och de andra i superettan" (detta fanns ju faktiskt inget belägg för - eller hur Tove?!). jag försökte fokusera på mitt istället. fick ettan ok men kände en viss stress ut mot 2an. kunde inte riktigt välja stråk och bara sprang -mycket dålig taktik.... läste in mig efterhand men kontrolltagningen blev osäker och jag bommade nån minut. fortsatte på det inslagna spåret av att titta på kartan men inte LÄSA den. samma osäkerhet mot 3an, 4an och 5an och sen släppte det lite och jag orienterade bättre ett tag. för att sen åter bli trött och vela på väg mot 15e. borde varit distinkt på vänstervägvalet från början. plockade gröna kontrollerna 16-17 ganska bra men smygande och sen försökte jag blåsa på. tog troligen fel (vänster) vägval till 19e men det bästa i helgen var ändå att efter k18 bestämde jag mig för att springa på. hade i åtanke lördagens tidstapp på slutdelen. nu var det mer "ok , det är bara löpning kvar, då får jag väl löpa då". detta, och min fina hejarklack vid mål, pushade in mig på topp10-listan (trots att Per Forsberg redan annonserat att ingen mer skulle kunna det) och gör mig framförallt nöjd med min inställning - det va liksom riktig prestationsutveckling in situ.
GPS från helgen finns här:
annat glatt: förutom Beyonce så blir det Way out west i år - PEPPEN!!!!!!
och då har jag inte ens nämnt the knife...åh hjärtat brister redan.