Sista Silva League-helgen bjöds Timrå-terräng med detaljrik karta och ännu detaljsrikare terräng och fruktansvärt fint väder. Var laddad för medeldistansen och trots ett hormonellt utbrott timman innan start höll jag mig samman och orienterade hyggligt förutom en osäkerhet på 5an (där jag inte fick ihop terräng och karta) samt en onödig riktningsbom till k15. Här GPS! Skulle gärna få löpa om denna bana och va i kanonslag. Saknar fortfarande den känslan i år.
Min mage sa ifrån senare på kvällen och jag va rätt utslagen till en av årets tv-höjdpunkter; Eurovison song contest! Så utslagen att jag inte ens såg färdigt bidragen. Typiskt. Men sammanfattningsvis var det lite sådär i år. Inget som riktigt fastnade men gillade att få höra Anouk i ballad och underhållningsvärdet på Rumäniens framförande var skyhögt.
När jag vaknade på söndagsmorgonen var det inte riktigt långdistans orientering kroppen var sugen på. Men jag preppade mig med mat och vatten och gel till skogen. Skubbade iväg 12 sekunder efter Emma J med planen att så småningom gå ikapp och få lite draghjälp. Var hack i häl till k2 där det va mycket lurigt. Där dök också lite förvånande v både Tanja och Nadja upp. Tanja satte sedan av i ett furiöst tempo utför hygget. Jag försökte hänga på men ganska fort insåg jag att jag inte hade kicken i benen och framförallt inte hann orientera ett enda dugg i det tempot. Trampade sen ner i ett surdrag till midjan och var då definitivt avhänd av både Tanja och Emma. Försökte trycka på själv uppför mot k3 men när jag närmade mig kontrollen stämde plötsligt ingenting. Det var gult och öppet och en sten. Jag stannade och försökte läsa in mig. Sprang tillbaka lite. Minuter.... Sen började jag röra mig mer söderut och såg jag Nadja och Anna Persson längre bort ta kontrollen. Så då fick jag den med. Men hade gärna reviderat kartan lite i sluttningen där.. Ut från 4an insåg att min definition var borta och att det inte fanns nån på kartan och att jag var trött. Lite för trött. Bestämde mig för att ta hjälp av Annas rygg. Inte mitt favorittillstånd att ligga bakom och inte ta initiativ men jag ville inte få felstämplat heller. Dock önskar jag i efterhand att jag tittat mer på långsträckan för jag tyckte det kändes konstigt när vi helt plötsligt svängde av åt höger utför backen på en släpstig. Denna fanns inte på kartan och det parallellfelet försämrade vägvalet mycket. Värst var att vi i och med detta inte passerade nån vätska. Jag tog gel ändå men det va inte gott. Småknackigt fram till varvnigen och tappade Anna ett tag men gick ikapp på sista slingan. Om det var taktik att släppa förbi mig vet jag inte - men till näst sista kände jag mig stark och drog om och sen utför backen... men alldeles för brant så Anna kunde passera mig ovanför och jag la ner ambitionen att spurta. Inget jättekasst lopp men kroppen va inte med i matchen och då blev orienteringen lidande. GPS jaktstart !
Dock har det varit 6 tävlingshelger nu på raken och jag har i princip inte gjort ett enda dåligt lopp och har aldrig gjort en så här jämn vårsäsong förut. Och trots den något dalande löpformen på slutet har jag visat att jag är en av de bästa medeldistanslöparna i det här landet. Vilket jag håller högt. Nu blir det ingen VM-medel för mig i dagsläget (?) men väl en vecka med NORT och man vet aldrig var det leder.. Kul ska det bli i alla fall.
Uppladdningen inför NORT började dock lite oturligt med en "tönt-skada" i måndags. Jag va ute o jogga i godan ro när jag helt plötsligt halkade i lera uppför en knalle. Gjorde lite ont ner mot foten i vaden men jag fortsatte för det kändes inget sen. I tisdags skulle jag köra styrka, tänkte inte nämnvärt på foten, hoppa 5 vristhopp sen gick det inte mer... kunde inte springa på kvällen och ej heller igår. Troligen fått en liten sträckning/bristning i området utsida fot mellan knölen och hälsena. Känns som att löpa med en stukning. Ömmar. Så schemat blir omlagt till alternativ verksamhet fram till söndag då jag ska försöka springa igen. Trist för jag hade en känsla av pigghet i tisdag som va härlig. Samtidigt lika bra att stoppa nu så jag förhoppningsvis är sprillans ny igen till NORT.
Så cykel, våtväst och dans till detta så länge:
o så Beyonce... 6 days and counting....
they call me underbettet... |
asså detta... |
Dock har det varit 6 tävlingshelger nu på raken och jag har i princip inte gjort ett enda dåligt lopp och har aldrig gjort en så här jämn vårsäsong förut. Och trots den något dalande löpformen på slutet har jag visat att jag är en av de bästa medeldistanslöparna i det här landet. Vilket jag håller högt. Nu blir det ingen VM-medel för mig i dagsläget (?) men väl en vecka med NORT och man vet aldrig var det leder.. Kul ska det bli i alla fall.
Uppladdningen inför NORT började dock lite oturligt med en "tönt-skada" i måndags. Jag va ute o jogga i godan ro när jag helt plötsligt halkade i lera uppför en knalle. Gjorde lite ont ner mot foten i vaden men jag fortsatte för det kändes inget sen. I tisdags skulle jag köra styrka, tänkte inte nämnvärt på foten, hoppa 5 vristhopp sen gick det inte mer... kunde inte springa på kvällen och ej heller igår. Troligen fått en liten sträckning/bristning i området utsida fot mellan knölen och hälsena. Känns som att löpa med en stukning. Ömmar. Så schemat blir omlagt till alternativ verksamhet fram till söndag då jag ska försöka springa igen. Trist för jag hade en känsla av pigghet i tisdag som va härlig. Samtidigt lika bra att stoppa nu så jag förhoppningsvis är sprillans ny igen till NORT.
Så cykel, våtväst och dans till detta så länge:
o så Beyonce... 6 days and counting....