vägval

petad...

..eller "somliga löpare är givna i truppen tack vare tidigare internationella meriter"

Sen 2008 har jag försökt slå mig in i landslaget på olika sätt. I början fick jag oftast nobben för att jag var "för gammal" enligt dåvarande ledningens syn på saken. Sen har det med ledarbyte ändrats en del och nästan uteslutande handlat om att ha internationella resultat. Så tillslut blev jag så bra att jag 2014-2015 levererat internationella resultat. Och trodde i min enfald att de skulle fortsätta gälla. Kan väl känna lite såhär - aldrig förr har en pallplats på världscupen varit så lite värd. Och i och med att den inte räcker till för att va bland de 8 i Sverige som löper om en VM-medel-plats kan man nog räkna bort den helt i framtiden. Det som jag fick ut av Tasmanien rent OL-karriärsmässigt var alltså enbart en skadad fot. En skadad fot som fått min vårsäsong att bli alltför svängig för en kropp som behöver löpkontinuitet för form. Kände ändå i fredags att det fanns nåt där, att löpningen var på intågande för medeldistans. Sen va det ju synd att jag och kartritaren tycker väldigt olika, men lika synd att jag inte hunnit springa till mig en trygghet med tekniken, troligen pga för få OL-pass med nya dåliga kompasser som satt griller i mitt huvud. Nu trodde jag ändå att jag hade mina fina resultat med mig, så det för en gångs skull va ok, men jag är inte "somliga". Jag var alltså den enda som var med i truppen till Tasmanien som lyckades springa mig ur truppen

Ja, jag låter bitter och det är jag också, men framförallt ledsen för att jag i naivitet uppenbarligen missförstått spelreglerna. Jag har inget emot observationstävlingar - det är och förblir en av de ytterst få chanserna för folk utanför landslaget att slå sig in - and believe me I've been there - det är bara det att de nästan aldrig vägt tyngst för uttagning i slutändan. .

Nu väntar en fot-operation, rehab-sommar och därav en osäker OL-framtid. Pga foten. Motivation att löpa orientering har jag, men ork att bli petad (vilket statistiskt sett för mig är en stor risk) - vet ej.

Här brukar komma käcka passningarna från landslagsledare samt andra überlöpare som oftast låter "det är bara att knyta näven och komma igen". De kommer oftast från personer som inte har en aning om hur det är att bli petad 1-4 ggr per år.

Så för dig som läser denna blogg och på nåt sätt vill erbjuda support - skippa den meningen åtminstone en månad framöver - och sällskapa mig istället på ett rehabpass i sommar.

ps. Jossan jag är verkligen glad för din skull, så värd. ds

10mila, dag o natt

Tiomila, som vanligt nåt av det bästa på hela året, Silje har skrivit en svinbra redogörelse för vår kavlelördag. En njöt av fulla drag i 48timmar.

SAIK ville också ladda med "lyx" 

4 svinbra SAIKlag

en förstasträckslöpare bor i mig?

Bäst denna dag va ändå mighty duck no4

Näst bäst: venla-känslan

Nightfoxes Interntional, en fick va med tillslut och det va la lika bra för hjärtat...

..vill ibland annat än hjärnan - och iaf varannan gång måste man lyssna =)
här pigg som en lärka 2 timmar till nattsträcka.

inte riktigt så pigg längre och tyvärr lite kompasstrul

...men va gjorde det? Jag hade ändå så fett kul på natten. Det ÄR verkligen roligt med natt+stafett. Och det är också kul att löpa ihop med massa nya personer. Sjukt kul. Jag ser fram emot när tiomila-natten blir en gemensam grej för både damer och herrar och vi alla kan heja fram vinnarlag på morgonkvisten.

Här finns fina bilder från Nightfoxes debut i 10mila och här en intervju med vår supercoach Sussie Wiklund-Björk. Tack också till Mattias "Vagnis" Karlsson, Lena, Tove och Billan som styrt upp, trimtex som skänkt outfit och alla övriga löpare Emma, Nadiya, Ida, Ines, Simone och Lizzie som gjorde jobbet.

Men icke att förglömma - som vanligt sprang en massa damer 10mila kavlen (tyvärr ej SAIK i år men vi laddar om till 2016). Bästa fullföljande damlag blev GMOK på 1776e plats! NTNUI ställde såklart upp och blev 219e och Lithe Vilse 245a. Nightfoxes och Chalmers felstämplade tyvärr men löpte ändå storstilat klart kavlen.

Andra nightfoxes som löpte i blandade lag var bl a Sofie Landqvist i Köping-Kolsvas lag (133a), Tove Rönnbäck i Gotlands OF (157a), Linnea Bäckström i Hestra IF2 (197a), Anna Falk och Karolina Hellberg i Sundbybergs IK2 (211), Lea Reime Copenhagen O2 (225a), Åsa Jansson i OK Roslagen 2 (226a), Stina Persson, Charlotte Kung och Martina Bochenkova i Umeå OK2 (228).. och jag har säkert missat några. Alltså inget konstigt alls att damer vill löpa natt, till och med efter de löpt på dagen. Händer hela tiden. Punkt.

(PS också grattis till IFK - guldet ska hem till GBG - alltid!)

Fot o pod!

Efter en vecka i Skottland förstärktes intrycket av fot-statusen, dvs det är ok att springa fort med OL-skor i skogen, all annan löpning är av ondo. Så va gör vi? Nu kör vi! Ny plan: springa alla tävlingar fort i skogen fram till VM/VM-uttagning och sen operera skiten.

Sen har jag fått äran att va med i O-ringen Podcast som du hittar här ! Jag pratar överraskande nog om natt-OL för damer men också ganska mycket annat. All true ;)

Dessutom debatterar jag frågan just nu även på helen palmers blogg. Om du inte kan få nog av mina åsikter i ämnet! =)

Här följer några Skottlandsbilder för att avsluta lite "ytligt":

i vanlig lansdlagsstyle var det snö vid ankomst

Wille -bra på stövelkastning

Jossan håller stången

vi bodde i ett jane austen hus- jag dog lite, var tvungen att ta en "promenad" runt rummet flertal gånger

samt sitta länge på toan med detta fönster

Fot-status och flera nightfoxes?

Trogna bloggläsare har varit med och upplevt mina hälproblem tidigare; 2010 opererade jag bort brosk i höger häl som gjorde en slemsäck konstant öm och gjorde att jag inte kunde löpa i skor. Jag har sen dess haft småkänningar även i vänster häl på exakt samma punkt, men under en period var det inget som hindrade min löpning och jag njöt mycket av att löpa helt smärtfri. Det jag har tagit med mig från skadeperioden 2010 är kanske framförallt det - att även när kroppen känns tung tänker jag "men jag har inte ont i foten - guu va härligt". Här blev en nästan religiös =)

Men de senaste åren har gått mer upp och ner, fortsatta sko-operationer, korta stunder av hopp om vanliga skor som funkar och sedan små återfall. Kanske var jag ändå till slut för slarvig? Ignorant? Eller hade bara glömt hur det var 2010? Jag och Lina Strand joggade i Floda-skogarna på senhösten och pratade om hennes eventuella operation och jag om hur mina fötter ändå va hanterbara nuförtiden. Ett hybris-pass på julafton i Tasmanien innan världscuperna gav andra signaler. Jag hade väldigt ont men det gick också över relativt fort. På vc-tävlingarna kände jag inget men väl hemma i Sverige ballade det ur fullständigt efter landslagslägret i januari. Portugal-läger i februari med avbrutna tävlingar, wetvest, försök i löparskor men åter smärta. Sen voltaren-kur och läkarbesök.
Ytterligare ett landslagsläger som istället gick smärtfritt med 1 löppass/dag. Sen fick jag svar på hur fot ser ut:

där ovan pilen sitter "min" akilleshäl

En broskutväxt i klass med högerfoten. De sista veckorna har den funkat på följande sätt; smärta när jag löper i löparskor ute på hårt, ej smärta på löpband, smärta när jag löper i OL-skor på hårt underlag, smärtfritt när jag löper i OL-skor på mjukt underlag. Det sistnämnda är ju absolut bra liksom, men hela utvecklingen över våren har tärt mentalt och på slutet gjort mig väldigt ledsen då jag insett att den måste opereras förr eller senare. Har velat fram och tillbaka över OM det ska bli en säsong eller operation. Jag vet att en operation är riskfylld och ingen garanti för nåt, men har också en högerfot som funkar excellent numera. Känner samtidigt att jag vill springa så mycket mest såklart för att det är så himla himla kul, men också och att jag aldrig tidigare haft en större chans att kvalificera mig till ett VM. Dock tror jag att för att faktiskt kunna prestera bra inför, på andra tävlingar och väl där =) så behöver jag få springa orientering smärtfritt oftare än en gång i veckan.

Så min plan framöver är.
Springa Silva League i helgen förväntningslöst och åka med på VM-läger till Skottland nästa vecka. Springa nästan varje dag med OL-skor på lägret för att få ett svar på om det är möjligt för mig att satsa denna säsong eller om det är bättre att ta bort knölen och hinna rehaba till säsong 2016.

I'll let you know!

Så om någon tycker att det är konstigt (eller iofs kanske jag inte platsar =) att jag inte är med i detta dreamteam så är svaret helt enkelt att jag i dagsläget inte vågar tacka ja. Dock kommer jag följa och peppa nåt så enormt för detta event (- om det var nån som missat att jag typ brinner för att tjejer ska löpa natt-OL och annat kan man du läsa här och/eller följa #gbgnightfoxes ). Förhoppningsvis kommer drömlaget snart ha ett officiellt namn och hashtag? Här finns i alla fall en härlig intervju med Tove.

Falafel-tips till framtida arrangörer

Kön till falafelköket! (foto: Andreas Karlsson)

Gårdagens falafelkök på SAIKs tävling blev inget annat än en succé. Vi sålde slut, vilket innebar att vi skrapade ihop smet till slutligen 35 rullar och fick neka säkert lika många besvikna kunder och hänvisa till den tomma skålen. Självfallet hoppas jag kunna göra detta till ett återkommande inslag på SAIKs tävlingar, men också att DU som tyckte det va en bra idé med supergod ekologisk vegetarisk mat tar upp stafettpinnen gör nåt liknande på din klubbs tävling. Och för att underlätta så kommer här våra recept och ungefärliga beräkningar för 35 falafelrullar:

Falafelsmeten tog vi från detta recept:

http://www.svt.se/tradgardstisdag/falafel-pa-gula-artor-med-tva-saser

och gjorde *3. Notera - vad gäller majoriteten veg.biffar på ärtor, bönor och linser så skall baljväxter blötläggas och alltså INTE kokas. Kokas de faller de sönder vid fritering/stekning. Jag, och nästan samtliga jag känner, har gjort detta fel första gången, blivit ledsen och nästan gett upp - jag uppmanar försök igen och BLÖTLÄGG! =) 

Falafel makin' like a boss  

Tillbehör vi hade:

Hoummus på drygt ett paket kikärtor (500g torkade som vi kokade) (vitlök, tahini, citron, spiskummin, bladpersilja, olivolja, svartpeppar, salt)

Vitlökssås på 4 paket havre creme fraiche + ca 3 dl soja yoghurt (vitlök, salt o peppar)

Picklad lök på 8st rödlökar (rödlök, socker, ättika)

Harissa på 6 st färska röda chilli (spiskummin, korianderfrön, vitlök, olivolja, salt, peppar)

Sallad och tomater

Libabröd 35st

Sen behöver du en stekpanna fylld till 2/3 med olja eller en fritös -och sen äre bara å köra!

Nöjda? eh jo!

Sen vill jag passa på att tacka alla gullisar som berömde och gav feedback på falafeln OCH banorna. Det kan du fortsätta göra här under eller på SAIKs hemsida så en vet va en ska göra bättre till nästa gång.

banläggare samt falafelkung!

Ja det är sant - på lördag i en skog nära dig (?) ställer SAIK till med långdistans där det både kommer serveras banor i underbar gbg-terräng med deluxe-inslaget "lättlöpta partier". Så här års har ju inte gräset "kommit igång" och dessutom bjussar vi på de finaste kullarna i Råhult (för större delen av startfältet) där undervegetationen är knappt märkbar. Så när ni sen använt er vanliga gbg-ol-teknik och missat pga för hög fart är ni välkomna med klagomål/beröm avseende banor till mig och Andreas =)

Det som är even moooore special är att *fanfar* vi (= jag o super-kock-sambon) troligen (om vi får tag på en extra kokplatta - nån som har??) kommer sälja hemgjorda ekologiska falafel-rullar med diverse underbara tillbehör i markan för ynka 40 spänn! De görs i begränsad upplaga så skynda dig till markan!!! Det kan va värt att ta en utflykt till TC bara för detta - här finns all info om tävlingen: Göteborgsdubbeln långdistans

kanske nåt sånt?!

Jag har bara ätit falafel 2 gånger på OL-tävling förut, en på Lunds vårtävling för några år sen och den extremgoda på helt "hemmaodlade" på EM i Skattungbyn. Det är på tok för dåligt och ska man få nå gjort får man ta tag i det själv =) Förhoppningsvis är detta startskottet för en matrevolution på OL-tävlingar och jag hoppas att nån tar tag i falafeln-budkavlen härefter och att vi om 50 år kommer blicka tillbaka på hamburger-markan som en parentes i OL-historien. Vi ska ju kunna springa OL utan att djur behöver sätta livet till eller hur?

I framtiden kommer H100-klassen vara stor på GBG-dubbeln!